Det luktade unket i cementkällaren, som om citroner ruttnat där inne.
Ljuset från min ficklampa darrade över väggarna, där gamla affischer från en cirkus hängde.
Ansiktena på clownerna var blekta, men deras ögon glimmade, som om de fortfarande såg.
Ett ljud bröt tystnaden: en cello.
Långsamt spelade den, stråken gnisslade likt ett skrik.
Jag följde ljudet.
Cirka tio meter in fann jag en dörr.
Den var låst.
När jag tryckte örat mot träet hörde jag barnskratt.
Och när jag knackade…
(Mitt hjärta började bulta av skräck)
knackade någon - eller något - tillbaka.
Knock, knock, knock...
Behind the door,
Cello cries, the clowns all grin.
Let the circus call you in.
📕🍋🎻🎪
Det blev en #torsdagsskrivning på en lördag… ☺️
Tack för skrivutmaningen @sandrajungejohansson
#torsdagsskrivning #Instagram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar