Skriv om något svårt
Sun City, California. Oktober 2006.
Joanne Clarke såg kärleksfullt på sin fosterson som satt vid soffbordet, med hakan stöttad i handen.
Pojken såg fundersam ut. Blicken var fäst på TV:n, men Joanne trodde inte att hans vackra blå ögon registrerade mycket av vad som hände i programmet.
Joanne strök pojken över ryggen.
"Hur är det älskling? Mår magen bättre?"
Alex tittade upp. Han nickade.
"Mmmm... magen känns bättre." sa han och log lite.
Joanne gissade att Alex till stor del sagt att han hade ont i magen i morse bara för att han ville vara hemma med Maxine (hans jämngamla fostersyster) så att hon inte skulle känna sig ensam och uttråkad.
Maxine som nu låg i soffan och vilade petade sin bror lekfullt med stortån i sidan.
"Ganska skönt att få slippa skolan en dag va?" flinade hon.
Alex flinade tillbaka och kröp upp i soffan.
"Jag hade faktiskt ont i magen när jag vaknade imorse." sa han envist.
Maxine satte sig upp och omfamnade sin bror.
"Lilla brorsan... det räcker med att jag är sjuk. Sluta upp med sympati-ontet."
Alex suckade.
Maxines läkare hade nyligen sagt att denna sorts magont som Alex brukade få kunde vara stress-symptom - en sorg över att hans syster var svårt sjuk.
Och det lät vettigt tyckte Alex, för han kände sig ofta rädd och ledsen - och arg - för att hans älskade syster hade fått den där jäklarns sjukdomen!
"Men Maxie... jag vill dela din smärta ju!" utbrast Alex och brast i gråt.
Sun City, California. Oktober 2006.
Joanne Clarke såg kärleksfullt på sin fosterson som satt vid soffbordet, med hakan stöttad i handen.
Pojken såg fundersam ut. Blicken var fäst på TV:n, men Joanne trodde inte att hans vackra blå ögon registrerade mycket av vad som hände i programmet.
Joanne strök pojken över ryggen.
"Hur är det älskling? Mår magen bättre?"
Alex tittade upp. Han nickade.
"Mmmm... magen känns bättre." sa han och log lite.
Joanne gissade att Alex till stor del sagt att han hade ont i magen i morse bara för att han ville vara hemma med Maxine (hans jämngamla fostersyster) så att hon inte skulle känna sig ensam och uttråkad.
Maxine som nu låg i soffan och vilade petade sin bror lekfullt med stortån i sidan.
"Ganska skönt att få slippa skolan en dag va?" flinade hon.
Alex flinade tillbaka och kröp upp i soffan.
"Jag hade faktiskt ont i magen när jag vaknade imorse." sa han envist.
Maxine satte sig upp och omfamnade sin bror.
"Lilla brorsan... det räcker med att jag är sjuk. Sluta upp med sympati-ontet."
Alex suckade.
Maxines läkare hade nyligen sagt att denna sorts magont som Alex brukade få kunde vara stress-symptom - en sorg över att hans syster var svårt sjuk.
Och det lät vettigt tyckte Alex, för han kände sig ofta rädd och ledsen - och arg - för att hans älskade syster hade fått den där jäklarns sjukdomen!
"Men Maxie... jag vill dela din smärta ju!" utbrast Alex och brast i gråt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar